Du har blivit utloggad på grund av inaktivitet. Logga in igen för att fortsätta handla!
Du har redan angett att du vill använda ett avtal eller annan kampanjkod vid ditt köp.
Du kan tyvärr inte kombinera flera kampanjkoder eller avtalsrabatter.
Rabatt med kampanjkod:
Rabatt med avtal eller befintlig kod:
Var vänlig välj ett av alternativen
Kampanjkoden du angett är inte giltig.
En anledning är kan vara att perioden för kampanjen har gått ut, eller så ingår inga bilder i kundvagnen i denna kampanj.
Har du sett dem? Bilderna som är tagna med en hård blixt som skoningslöst lyser upp motivet. De sticker ut och känns spännande och dynamiska, men passar kanske inte alla.
Vi kallar stilen Flashback. Häng med på vår trendspaning tillsammans med semiotikern Karin Sandelin på Kantar Sifo.
Karin, vad är typiskt för den här stilen?
Flashback skapar skarpa kontraster mellan ljus och mörker. Ett intensivt vitt ljus belyser det allra närmaste i motivet och lämnar i övrigt skarpa skuggor och en mörk omvärld.
De höga kontrasterna ger markerade konturer och en intensiv bild som sticker ut bland de milda och romantiska filtren som fortfarande är så vanliga. Bilden får en självsäker och utmanande karaktär som både kan skrämma och locka betraktaren beroende på hens emotionella behov där och då.
Några av oss minns kanske fanzinens bildspråk med hemmakopierade upplagor av svartvita inklippta bilder, som fick hög kontrast och mycket svärta. I båda fallen skapas en revolterande
och punkig attityd, men i trenden Flashback med en helt annan nivå på kompetens och tekniska resurser.
Begreppet Flashback
Beskrivningen av det psykologiska fenomenet flashback är enligt Wikipedia "...ett psykologiskt fenomen av återupplevande, som innebär att en person återupplever något som tidigare skett, ofta i form av snabba ögonblicksbilder".
Den här beskrivningen stämmer ganska väl in på den här bildtrendens relation till autenticitet och nittiotalet, utöver det rent bokstavliga i att bruket av blixten har gjort återkomst.
Hur har trenden uppstått?
De flesta varumärken och organisationer jag jobbar med tycker att det är viktigt att signalera autenticitet. Det har alltid varit viktigt, men blivit mer accentuerat i relation till fake news.
I det dagliga bildflödet dominerar vardagsnära bilder – ofta tillrättalagda vardagsskildringar som ska upplevas både inkluderande och ärliga.
Med tiden har uttrycken för autenticitet utvecklats och vi ser fler typer av emotionalitet genom bildtrenderna. Under många år dominerande det nordiskt vita ljuset tillsammans med romantiska motiv, och nu har vi sett väldigt mycket av nordic noir-trenden som visar det autentiska med en mer allvarsam, dämpande svärta.
Jag ser blixtens återkomst som en vidareutveckling av det autentiska uttrycket precis som nordic noir var, men med en mer explicit och plötslig dramatik
som är extrovert orienterad, mer direkt utmanande och uppseendeväckande – i alla fall än så länge. Vi ser ju få blixt-bilder annars i det allmänna bildflödet, på grund av utvecklad teknik och kompetens i handen på oss användare. I vår gemensamma bildkultur har blixten förmedlat spänning och intensitet, i allt från suddiga bilder från hemmafester, exklusiva vyer från röda mattan och "där det händer" till skräckfilmens omskakande, intensivt blixtrande syner. Att vi vurmar för nittiotalet just nu
är också en del av svaret, en tid då musikvideor och MTV var viktiga visuella inslag i vardagen. Många av dem har fått ikonstatus och har fortfarande en relevans, som
The Prodigy "No good" med skarpa spotlights, stroboskop och blixtar.
Även belysande fenomen som visselblåsare, WikiLeaks och källgranskning kan vara en del av det komplexa nät som påverkar bildspråkets utveckling. I en samtid där var och en av oss som har tillgång till digitala sociala plattformar kan sprida våra budskap, ofta i lika kortfattad form och direkt som en blixt, kan vi inte bara stå kvar i den nordiska romantiken.
Vi kan inte heller nöja oss med att ge den en vuxet allvarsam svärta – det finns fler sidor där den blixtrande upplysningen (Flashback) är en.
Vilka signaler sänder min kommunikation när jag använder sådana här bilder?
Det går ju att använda blixten på olika sätt för att stärka just din kommunikation och i relation till din varumärkesidentitet. Generellt sänder det signaler om en självsäker och medvetet kaxig attityd, skarp och upplysande.
För vem passar den här stilen?
Den kan vara relevant i de flesta kategorier och för såväl varumärken som myndigheter och organisationer. Längst bort från den ligger sannolikt statliga myndigheter, men bli inte förvånade om ni ser den hos ett fackförbund eller en hjälporganisation. Eller varför inte hos de som vill signalera att de är en utmanare med hög expertis och kompetens inom den finansiella sektorn? För alla som är mätta på familjeidyller och sommarängar.
När ska jag inte använda den?
Jag skulle generellt inte rekommendera den för ett varumärke som vill bygga en betryggande och omvårdande identitet. Det här är självklart beroende på vilken kategori du tillhör, inom mode och populärkultur är den redan etablerad nog att inte bli lika uppseendeväckande eller edgy, som i andra sammanhang.
Frossa i Flashback!
Gillar du den här stilen? Kolla in Flashback tolkat av Johnérs fotografer.
